antonjulian

I fredags träffade jag en gammal arbetskamrat, det var fint att ses. Ännu skönare att prata lite gamla minnen och lite jobb snack. Jag har den senaste tiden varit misspepp och lite rädd. Rädd för att ingen ska höra av sig & rädd för att komma tillbaka till arbetslivet. Jag lever så skyddat i min mamma bubbla av kärlen varje dag. Men i fredags kände jag inga bra känslor inombords. Jag tyckte att det kanske borde ha ringt någon. På kvällen tittade jag i brevlådan, där låg ett kuvert från landstinget. Hm... Jag tänkte att det var nog dags för en ny undersökning av något slag, ja en kallelse låter mest troligt. Men nej - du är välkommen på arbetsintervju den 28 aug. Haha! Ringer inte folk längre? Jag är så glad! Nu känns det som om bättre tider stundar:-)