antonjulian

Det går fort! Nu reser sig killen lite överallt, det gäller att vara med! Där man har klättrat upp kommer man inte alltid ner.....

Börjar tröttna på att bo i en flyttkartong. Lägg till en vild baby på det som kryper överallt eller rusar fram i sin gåstol...De senaste dagarna har jag njutit extra mkt av att vara hemma med Anton. Imorgon blir han 8 månader. Nu är det 6 månader kvar & sen jobb. Jag undrar vart jag kommer hamna? Jag har konstigt nog ingen panik alls - det kommer lösa sig. I värsta fall får jag stämpla med Anton 15 timmar på dagis i veckan, det finns värre öden. Men jag tror att jag kommer jobba, kanske som kurator igen? Eller soc-tant? Frivårdsinspektör? Idag somnade killen i min famn, han sov lugnt i 1,5 timme & vaknade upp rasande!! Lilla Anton jag älskar dig så otroligt mkt - så mkt. Jag har läst om mammor som har haft svårt att knyta an, som tycker att det är jobbigt att vara hemma med att barn. Att de blir stressade av andra mammor, jämför sitt barn med andras. Försummar sig själva, tappar bort sig själva. Jag känner inte igen mig alls. Så fort han kom ut var jag fast. Jag kände redan en sån samhörighet i magen. Jag känner en sån frid av att se honom, hans leenden och skratt varje dag. Hans små händer som kramar mina, han är perfektion och oändlig kärlek. Han gör mig hel:-) Om det är ngt jag saknar så är det sömn, men det hoppas jag få ta igen snart!!!:-)

Snart kommer BVC-sköterskan på hembesök & Anton är ganska nöjd med sin nya stol:-) vaknade till att J lämnat fina små kärleks meddelanden - sånt gör mig lycklig! Ha en underbar dag, förhoppningsvis kommer Veronica & Mir senare så jag borde slänga ihop en rulltårta, tyvärr är Antons stora skräck elvispen så jag försöker undvika att använda den allt för mkt...

Full rulle hela dagen & nu värker fötterna. Storhandling, städ, tvätt, lagat barnmat, J åkte 20 mil för att hämta vårt köksbord & nu står revbensspjällen & klyftpotatisen i ugnen....Och! Anton sover men lär nog strax börja vända € vrida på sig. Köksbordet med 5 stolar köpte vi på blocket för en helt ok summa, synd bara att det kostade så mkt att hyra bil från Statoil med betalt per km, lika mkt som bordet & stolarna:-( Nåväl det är sååå fint, precis i vår smak & inte från Ikea. Kan tilläggas att vi hittat en liten skänk på en antikaffär i precis samma serie, lycka:-)

Som vanligt känns det inte som om jag gjort ngt kreativt med helgen. Jag har spenderat mina sista mammaslantar på Anton - vilket inte gör mig ngt. Han fick en ny välbehövlig bilbarnstol + ett nytt vrålåk. Lika mkt som jag lovade mig själv att inte ta epidural på förlossningen (vilket jag såklart gjorde Thank God) så lovade jag mig själv att inte köpa en lära gåstol till killen. Man vill ju vara en duktig mamma som inte skyndar på eller saktar ner sitt barns utveckling. MEN när jag är själv på dagarna och kanske skulle vilka skona min rygg lite så orkar jag inte längre baka, dammsuga & laga mat med en 8,5 kg kille i bärsele. Så lära gåstol blev det!

Igår skulle vi gå till öppnaförskolan för första gången men Anton sov länge & var gnällig. Självklart var jag själv hemma & han ville bara bli buren...Och så har det fortsatt även idag:-( Han har 2 tänder som kommit halvvägs upp & nu har han feber:-( Stackarn, han biter på ALLT! Han tar tag i mitt ansikte, näsan och biter & dreglar. Han fick tag i Mir idag & det såg ut som om han skulle hångla upp han:-) Men efter en alvedon & Veronicas förbjudna mirakel salva så sover han fint, SKÖNT! Salvan är nån sorts bedövningsgel som man masserar in på tandköttet där det kliar som mest, finns att köpa i Tyskland - men inte här efter några nya larviga riktlinjer....Den är guld vid såna här tillfällen:-) Imorgon får vi äntligen hem Antons nya bilstol, en Maxi Cosi Mobi - dyr men håller till han är 5 år. Så nu kan vi snart åka hem & hälsa på familjen igen. Ha en fin helg på er, jag ska försöka ta igen lite sömn & flyttpacka...Nu har extra datorn pajat & vår andra är på lagning & har varit det i 2 veckor - därför skriver jag via Iphonen & får inte bort den första bilden? I varjefall sover Anton sådär skumt...På andra bilden kan man dock se hur mkt det kliar i munnen....

Tänk att detta är min son:-) Under graviditeten önskade jag mig i smyg en pojke...Tjejer (läs mig själv) är sjukt jobbiga i tonåren och pojkar är ofta mammas kille föralltid:-) Och så kom han & Anton är mammig - det är mysigt! Får se hur länge det varar, pappa är ju lite av en idol också....

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3166575/images/2012/pic_186654629.jpg" class="image">

Jag vet inte vad det är frågan om men har livet alltid gått såhär fort? Vips så är Anton 7 månader, snart har han funnits lika länge på jorden som i min mage! Kärleken till Anton verkar inte finna några gränser, jag är förälskad varje dag, timme, minut och sekund. Det är fantastiskt att känna såhär mkt:-). Jag har funderat över arbete, dagis och framtiden för oss. Var helt övertygad om att jag ville jobba i sommar för att sedan kunna vara hemma till jan 2013. Min gamla chef ifrån barnkuratorstiden ringde och vill ha mig där i sommar:-) jag är smickrad & det skulle se bra ut i mitt cv. J skulle vara pappaledig i sommar och jag jobba. Men varför har jag då en klump i magen? Jag har jobbat varenda sommar sedan jag var 15 år ( inte förra då jag var höggravid och förbannade värmen) - och förbannade alla insulinsprutor som skulle vara i lagom temperatur. Nej, jag har jobbat varje sommar & nu har jag en liten underbar son som bara kommer vara såhär liten 1 gång i livet & jag har ju möjlighet att tillbringa sommaren med honom. Mitt ❤ vill att jag ska vara med Anton, & ju mer jag tänker på det desto mer känns det rätt! What to do? Bilden visar en nyvaken kille som håller i sin älsklingsleksak tandborsten samtidigt som han tittar upp på sin spelmobil som han hatälskar:-) jag vill alltid få vakna upp med honom såhär liten & nyfiken på livet!

när J kommer hem lite tidigare ifrån jobbet för att han tror att ngt hänt mig & Anton...Jobbar man på en tingsrätt kan man bli rätt nojig. Dessutom blev en mamma & en 9-månaders mördade i Arboga idag:-(. Det ska tilläggas att jag & Anton hade nån sorts elektriker hemma för vi har varit utan tv hela året. Lagom till detta så slutade min mobil fungera, så J hade försökt ringa i några timmar. Lycka är när den finaste lilla killen Anton sover i sin säng lugnt & fint. Lycka är när tvn funkar igen:-). Lycka är när det finns namnsdagstårta kvar i kylen.

och lyckligare än någonsin:-) tack för allt min underbara kille & min underbara vän Veronica. Tack min familj och tack alla underbara i Kallsta - jag känner mig lugn och rofylld.

Tiden flyger iväg & Anton blir snart 7 månader, och jag har knåpat ihop en liten lista på vad han kan:-) Men först kommer lite bilder på hans bästa kompis Mir - de är så fina tillsammans. Jag har skrivit det förr men jag kommer sakna Mir & Veronica massvis....

~Sötisar~

~Håller handen~

~Smakar på sin kompis~

~Finast i världen~

Anton kan vid 6 månader: Rulla runt från rygg till mage, och ibland från mage till rygg. Kan säga mamma, babba. Kan ibland sträcka upp händerna när man säger komma! Kan sitta i stol, dock ostadig. Kan stå med stöd. Kan sitta själv på golvet utan stöd en liten stund. Är fascinerad av lampor och artikulerade fram lampa 1 gång.

Anton äter: Gröt 2 ggr/dag. Älskar mango/bananpuré, och fruktmos. Tycker fisk är helt ok. Ammar 1-3 ggr/dag. Tycker om fruktjuice. Potatis/majspuré

Anton tycker inte om kött (kalops), katrinplommonpure. Broccoli.

Anton sover: Från kl 19 -06, sen äter han. Somnar om och vaknar vid 08.30. Sover sedan vid kl 13-14 och eventuellt en snabbis vid kl 16 tiden.

Tycker om att tita i böcker, favorit är Wille välkommen till världen som pappa läser varje kväll vid säng gång. Tycker om att titta på tecknad film, Djungelboken. Tycker om musik. Ramsor, som ”det kommer en mus” och ”Gosse ska du ut & rida”. Tycker om småtjejer och att flyga med pappa. Tycker om att smaka på sina fötter och titta på sina händer. Tycker om att titta på ljus. Tycker om att leka med sin tandborste och studerar den gärna länge och väl.

Tycker inte om att sitta i babysittern länge, har fått ett bestämt humör och visar vad han vill. Tycker inte om att bli tvättad i ansiktet eller insmord.

Jag har i många år tänk på saker som jag vill förbättra & nu när jag har fått barn känns det extra viktigt. Jag anser att alla faktiskt kan göra ngt för någon annan människa - klysche som det låter med vi har det bra i Sverige! När Anton låg i magen skaffade vi ett fadderbarn, lilla Laxmi ifrån Indien genom ActionAid. En vacker dag ska Anton få träffa henne är det tänkt, jag vill att han ska få se hur andra barn har det. Men ny över till det som gör mig skenhelig, jag borde inte ge Anton så mkt julklappar - jag borde skänka mer pengar, köpa en get till en familj , för 500 kr får en fattig by i Indien en barnmorska. Istället får Anton en aktivitetskrokodil...Blir han gladare för det? Vad lär det honom och mig? Igår såg jag en dokumentär om barnen i Gaza, den var obeskrivlig :-( Jag grät hela natten & bredvid låg lilla killen. Jag känner att jag så gärna vill hjälpa till och bidra & att mitt och vårt sätt att konsumera inför julen gör mig illamående. Men ändå måste jag snart ut & handla en julklapp till J. Nästa år ska jag ändra på det, jag måste!!!! Men än så länge fortsätter jag att köpa & köpa.... Jag ska fundera ut några nyårslöften som ska hållas, ex. inte shoppa ngt nytt klädesplagg till mig på 6 mån - försöka att vara lite mer medveten....Undrar om jag kan lyckas?

Har bara tillgång till min IPhone & då känns det inte lika trevligt att blogga. Men resan till mamma i Kumla gick bra med lilla killen som sov hela vägen. Dagen efter åkte vi till Hällebo och umgicks med J:s familj, fick såna julkänslor det var snö överallt! Likaså igår åkte vi till min far i Närkesberg och hade en jätte fin dag - även massor av snö där:-) Anton har varit snäll & glad hela tiden & jag har blivit bortskämd med god mat...Känner mig tacksam för min familj och J:s familj - särskilt när vi inte bor så nära. Jag tror att våra relationer kan bli starkare av detta - kanske vårdar man dem bättre? Bjuder på en liten sovpojke från i fredags i bilen.